En man letade förgäves efter stillheten

tills den dag han gav upp 

Han satte sig modfälld

på en mossig sten

Inget att göra eller säga

Plötsligt blir allt så stilla

Himlen och jorden sjunger i kör

en existensens sång hans hjärta hör

där tid, namn och form försvinner

i kärleken som där i stillheten brinner

Sedan blir allt som förr

men ändå inte

Hjärtat

är