Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Själens uppgivenhet

Mina tårar rinner,
ner för mina kinder.
Jag sitter här på PIVA,
och vill mina armar skära.
Jag vet, de är redan sönderrivna,
men det är det enda som mig i livet kan bära.
Livet är att dö,
att i blodet bada i en sjö.
Jag letar varje dag,
efter något att ta ett tag.
Ta ett tag för att komma bort,
helt enkelt för att göra livet kort.

Jag hatar, hatar, hatar detta.
Jag kan ändå inte med glädje livet mätta.
Glädjen är som bortblåst,
och livet är helt låst.
Ge upp livet är vad jag vill,
och till döden springa till

Min födelsedag 2010-08-14




Fri vers av Aspergergirl
Läst 158 gånger
Publicerad 2010-09-05 22:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Aspergergirl
Aspergergirl