Astrid min vän.
Jag har dig på känn.
Du saknar matten din,
som brukar ligga i sängen sin.
Varför är livet så svårt?
Trots kärleken mellan oss är vårt.
Dagen gryr och solen skiner,
men matte känner bara att vinden viner.
Ingen lycka i livet finns kvar.
Möjligtvis en puss på nosen en vacker dar.
Jag älskar dig min katt,
önskar dig så mycket när du i min säng satt.
Men livet är så fruktansvärt tungt,
trots att jag ser att du sover lungnt.
Jag vet att du och Trollet får det bra,
även när jag livet härifrån dra.

2010-08-13