Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Livets svåra stund

Hoppet om livet är borta.
Ljuset i tunneln försvann.
Mörkret omsluter mig i sin famn.

Känner gråten trycka i sina vrår.
Tänk att ensamheten kan vara så svår.
Tårarna börjar falla, mitt liv är om intet.

Ensamheten skär som knivar.
Ångesten har intagit min kropp.
Det finns ingen som kan säga stopp.
Jag har gett upp mitt hopp.

2005




Fri vers av Aspergergirl
Läst 197 gånger
Publicerad 2010-09-06 14:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Aspergergirl
Aspergergirl