På utsidan, där är jag allt annat än det som känns inuti.

Komisk.
Självsäker.
Stark.
Lycklig.
Positiv.
Bekymmerslös.

På insidan, där är jag allt annat än det som syns utanpå.

Okomisk.
Osäker.
Svag.
Olycklig.
Negativ.
Bekymmersfull.

Verkligheten kan ingen se, endast egna ögon som syns i egen spegel får veta.
Det är skrämmande.
Allting är dränkt i hat, ångest och miserabla tonårskänslor.

Gå in mina skor, för att se hur det är att vara jag.
Låt oss byta, jag kan vara ni.
Känn min smärta, såsom jag kan känna eran, vi kan bryta oss in i varandras sinnen.
Bara för att se vad vi kan hitta i varandras blickar.
Då skulle alla få se, märka och känna hur det är att ha en trasig själ med trasiga leenden i en trasig värld.
Han vill inte, hon vill inte, dom vill inte, ni vill inte, du vill inte, ingen vill byta skor.
Ni förtsätter dansa eran dans, medans jag får sitta på bänken i hörnet med mina trasiga skor.