När hon dansar och ler
lämnar gyllene spår,
alla männen som ser
nickar ivrigt och vägrar att se
hur i ögonvrån spelar en tår.

Uti hetsiga språng
till en falsk melodi
blandas gråten med sång
och hon blundar
och önskar sig fri.

Hon har dansat en tid,
många febriga år.
Hon har nekat sig frid
när hon jagat sin lindring
för smärtan av barndomstörnsår.

Blott gudarna vet
om den vilsna ska finna
sin lisas hemlighet
och bli sin egen lyckas
värdiga gudinna.