Löven dansar tumlande i blåsten

dansar in

dansar ut

Virvlande i sin dödsdans


Jag minns

jag såg färgens skiftning

komma smygande

Skrämmande i sin obeveklighet

men jag blundade

Tills idag


Står här

ser ut

betraktar orörlig lövens sista dans

sörjer sommarens flyktiga närvaro

Undrar

när

var

hur

vi möts igen


Om vi möts igen


Räds den antågande kylan

mörkret jag känner så väl

Försöker glädjas

åt de små ljus av värme jag tänder 

små enfaldiga substitut 


Dagar går

Tiden

Alltid desamma

Jag vet

Du kommer igen

i en annan skepnad

Samma men ändå inte


Pannan tryckt mot glaset

andetagen darrande

kondens på rutan

droppen som faller ensam

plöjer upp nya spår

skapar sin egen rännil

Av nödvändighet


Tiden går

Livet går

Här är jag

i går

i dag

i morgon

Ständigt densamma

Oföränderlig i det nya


Jag höll hårt

kämpade länge

men har förlikat mig nu


Du var aldrig här för att stanna