Det Eviga Livet, Universums Oändlighet
min själ ska åka vintergata upp och ner i ett stjärnbestrött mörker
ibland händer det, som en situation i situationen, att man glider ut,
en känsla av början till upplösning.

I tanken hänger man upp och ner, dinglandes i ena foten
likt när man som barn låg på marken,
följandes molnens framfart på himlen
tippade huvudet bakåt så att gravitationen kraft nästan försvann

Det var en upptäckt, precis som denna
att för varje år som går står det klarare än någonsin.
Det finns vissa saker som, när de väl har börjat, aldrig slutar hända.
Livet är en av dem.