Ligger på min säng med huvudet vid fotändan,
Stirrar ner på golvet,
Å låter tankarna härja fritt.

Jag mår så bra nu,
Men ändå tåras mina ögon,

Gör sig ångesten påmind?
Nej!

Har kedjan till tillvarons driv hoppat?
Kanske!

Jag tror att jag har träffat mig igen,
Den person som jag inte själv orkat med under några år.

Tårarna är nog en bekräftelse på att det är ok
Att vi ligger här tillsammans under tystnad