Känner den obehagligt irriterande känslan i luften mellan oss när vi pratar med varandra. vill bara stänga in mig i sovrummet och inte tänka på någon annan än mig själv.

Varför ska det alltid vara rätt från din sida och inte min. Jag undrar om du ens märker av det själv för det är inte rättvist och ingenting fungerar i slutändan om det fortsätter så.

Jag är trött på att det ena dagen är jätte bra och vi är lyckliga tillsammans och sen bara över en natt kan man få tillbaka den känslan där man känner sig alldeles osäker på vad det är du vill längre. Jag vill känna lycka med dig hela tiden.

Det blir inte lättare av att ena dagen är vi alldeles öppna och sen bara på en dag känns det som att du döljer saker för mig. Jag vet inte vad jag ska tänka eller känna längre.

Du måste tänka på vad du gör och ta inte ut din irritiation på mig. Jag orkar inte hur länge som helst när man tror att det är påväg att bli bra sen är man tillbaka med samma klump i magen igen.