Du sa 3 månader.
jag får vykort från nya städer
bilder av monument
och storslagna landskap
vart finns du i bilderna?
hur länge har det gått nu, 4 år?
din syster vet inget om dig
hon är inte densamma längre
du borde ringa henne
du kan förresten sluta skriva
jag ska också resa bort

Vad bryr du dig nu?
när du blåser genom nätterna
i en stulen mustang?
när du ligger med namnlösa kvinnor
och män utan ansikten?
vad är du ute efter?
eller ska jag vända på frågan
vad är ute efter dig?

Skulle jag?
lilla oskyldiga jag
med klorna i nacken
skulle inte du?

du har blivit en sorts legend här hemma.
du vänder alla ryggen och får applåder.
du har ett tungt namn att bära
välkommen hem.

men du kommer aldrig att stanna
du kommer fortsätta in i det sista
fastän vägen tar slut kommer du fortsätta
rakt in i mörkret

det är kanske jag som hindrar dig
det är kanske du som tvingar mig
det är kanske jag som vinner i slutet

jag går omkring här nästan dagligen
allting framkallar minnen av dig.
inte av mig utan av dig
sedd genom mina ögon.

jag har skapat dig
det är jag som bestämmer vart vi ska
vad sägs om rakt ner i havet?

jag har svårt att skilja på vad som är mitt
och vad som är ditt.
folk frågar mig hur du mår
innan de frågar hur jag mår

jag bestämmer hur du mår
jag bestämmer vart du är
och vart du är på väg

folk frågar mig om dina resor
jag visar upp vykorten
och ler åt vad som står mellan raderna.