Hjälplöst tagen, satt som fast i ett nät, obeskrivligt bunden
Hade svårt att tänka klart, mitt inre var halt, för varje gång hon lämnade mig kvar blev mitt Jag bara mer och mer kalt

Jag har tappat hjärtat i knäet för många gånger, blundat för många gånger för fula trick och chargånger

Jag vet såväl varför jag aldrig gav upp och aldrig släppte. Och varför kärleken brann som facklan i U.S-prinsessans hand.

trots att vägen har varit påfrestande lång och de vilda tsunami vågorna de kom gång på gång men jag släppte aldrig tanken på att jag hade någon i min hand.

Så många brev och vackra sånger. Jag minns varje rad jag har skrivit, minns hur jag dag för dag klappat till mig själv för hur det har blivit.

Mitt hjärta fryser till is när jag tänker tillbaks på hur det såg ut när jag stod där jag stod och du vände dig om och bara log.

För liten, sliten och askgrå i skinnet, som om jag legat på marken en längre tid och blivit sparkad på.

Hjärtan som slog, leenden som log. Jag minns det som igår. Mina minnen höll mig uppe dag till dag.
- Känslor bubblar upp innan jag hunnit tänka klart och tillbaks.


Förhoppningar byggdes och brann för att sedan raseneras, förinta och förnedras.
Aldrig besvarad, aldrig till mötes.. - Det är svårt att sluta tänka på.


Saker har förändrats, jag har lagt benen på ryggen, jag är på väg hem

- Jag tittar mig i spegeln för att försöka förstå, för att försöka nå den dem säger jag kan bli i år.