jag ler åt minnen

ler varmt och brett

åt det jag kände

och det jag sett

jag ler med kärlek

och solskensblick

åt det jag drömde

men aldrig fick

jag ler med hjärtat

med sol och hav

åt allt det sköna

som livet gav

när drömmar kändes

så möjliga

fast vissa ville

förlöjliga

jag ler åt det som

gav drömmar liv

alternativen

som perspektiv

jag ler inom mig

med puss och kram

jag ler med läppar

som längtar dam

du sänder strimmor

av sommarljus

när februari

når stadens hus

du öppnar titthål

mot lyckoland

och sprider värme

med vänlig hand

från bister uppsyn

till leendet

jag lotsas till

återseendet

jag ler med

snösmältning, lek och vår

min stund på jorden

snart femtio år

LARZ GUSTAFSSON   30/1 2011