jag såg en gud på perrongen
hans ena hand var en klo av koppar och is
som obönhörligt kramade ondskans dvärg
den andra handen föll handlöst
hans ena öga såg allt
galaxerna, evigheterna, de trötta timmarna
det andra ögat sågade ved
ur hans ena fot sköt rötter
som klamrade sig kring jordens hjärta
den andra foten var ett foto
sedan kom tåget
och han klev på en annan vagn än jag
jag ville bara berätta det här