När resan plötsligt stannar upp
Och luften leder ström
När sinnen möts
Livstrådar knyts
och leenden utbyts
Där står vi plötsligt
Du och jag, okända för varann
Ett möte fick vi som en gåva
Vad händer nu, det är vårt val
Men låt oss backa först ett steg
och inte blicka i förväg
Hur skedde mötet vårt?
Ju, det var en tidig vinter kväll
med slask och snö och tö
Jag hade varit och gjort mitt
och skulle hemåt gå
Du kom emot mig med ett
leende som jag kom att åtrå
Och jag har inte mycket tid
Att få dig att förstå
Att du och jag ... bör hänga lite
Drick en kopp te, eller två
Sekunderna rinner iväg, du börjar gå
Och om jag itne vågar nu,
nej nu, nej... skärp dig!
Och innan det är färdigtänkt
så öppnas munnen stort
och det som kommer ut
är ... blaj
Men det är roligt nu
Jag ser att du är ute och går
det gör jag också nu.
Hej. Ilja heter jag, vad heter du?
Kan jag få be dig om en tjänst?
Jag vill ha en bild på det här, just nu
men jag har bara en vanlig kamera och det känns så platt med kort.
För när resan plötsligt stannar upp
och luften leder ström
Säg vad du vill men jag själv ser en utmärkt
Haikumoment
Så jag behöver, nej jag suktar efter hjälp från dig.
Ge mig en känsla!
Du säger, Va?
Förvåning, jättebra.

Alldaglig kväll
Slask under foten
Jag föll för dig pladask

Hur knäpp är du? får jag då höra
En fråga kräver svar
Otroligt knäpp men min största gåva
är att jag kan sia mitt barn.
När dina ögon möter mina
så leder luften ström
och längst livstrådar på vår resa
framträder en vacker dröm
I vår framtid behöver vi inte vita utsträckta stränder och lättjefullt
vaggande palmer för att njuta av livet
Hemma, i min spygröna soffa har vi frihet
med varandra
Vrid om dörrhandtaget, gå ner för trappan och ut ur huset
där väntar det äventyr
Vart du än går
Så länge vi är tillsammans
men om vi någonsin skulle skiljas så tar jag katten
och du får barnen
och ingen bråk om den spygröna soffan, ja jag vet att den är skön
men den var där när du flyttade in.

Du skrattar nu
och skriker Nej, ta barnen du, jag vill ha katten.

Jag lägger märke till en spets på dina öron, som hos en alv.
Vad du är söt.
Nu gäller det.

Med modet redan fattat hårt så fattar jag din hand.
Ser du kafeet på hörnet där?
De har världens bästa blåbärs muffins
Ju, det är sant.
För varje tugga som du tar och smakar av i munnen
så öppnas det en himmelsk port,
ja från himmelen din dummer.
Och änglakörer med gehör
och himla stora instrument
de tågar ut från munnen din
rakt ut i fikarummet
Ett magiskt Aaaaaaah de släpper ut
för dig
och dina söta, spetsiga alvöron
Nej göm de inte,
Aj sluta slås
Ah kom igen, vi går och fikar.