skräcken i framtiden då sanningen regnar
himlen havererar till en krymplingsrymd
inom brännande nära ingen kyla hjälper

Tid

betyder inget
Huvudet ekar ingen akne
i spegelsalen dovmjukdis
örat kliar axeln
och fingrar bryter upp
käften bitröd bakom
läpparna
som var spricka blev
en krater
av vildvuxenozon

Flicka
puta
vagga
världens glödsten
i ett tankebefriat infall

bortom på avstånd låtsas som om
allt blir bra

också i tunneln
vargtass kliar ylmjuköra
i djurdrömmen
hugger med tungan
genom sprickorna


Silverdrag i böldpesten
strängar av gudinnosekret
som tonårssaliv

låter löftet med himmelen
öppnad
stjärnornas dammvippa
Löjliga död, omöjliga liv
balkongen saknar höjd
men utgör vy utsikt hålrum

Över sluttningen ned till floden
ytliga klunkar aska
lösliga rester sedan översvämningen
tickar
i struphuvudet mellan tumme och pekfinger
som vilket varför hur-kretsloppet

Adam
dräpte poseidon
med en kanotpaddel
sekundteori mental stundkonst

i stum form: exotism
en sorts
livsnisch intill kärnan

Pyramidsvådaren
underfund med elden
graffaren tutankamon
piskan och greppet
hungern och törsten

Luften

Kulissen hyser vålnaden
utan namn eller tillvaro
bara glansig luft, bestämt enbar

sandpapper ingen blick kan släcka törsten
knyt ansiktenas ränder
krampa blunda

låt frånvaron speglas
i intet inom