Så mycket enklare det var
att vara den starke av två.

Jag kunde ofta hålla distansen.

Men nu har jag ofrivilligt släppt någon för nära,
kanske är det för att jag ska uppleva och förstå.

Att jag sedan barnsben haft en
skyddande mur runt mig själv som viskade:

Släpp dem inte för nära för då kan de såra dig
eller du dem, för du är inte vad de egentligen vill ha.

Så jag lärde mig tidig ta på min mask och le
lurandes mig själv att de var allt som var nog.

Men nu föll muren för att jag ska förstå.

Insikten kom liksom rädslan för vad som nu kommer ske,
hos den som inte vågat vara nära.