Jag ville ju
så gärna titta
Men att våga
öppna ögonen
Tordes jag
bara om natten

Kanske för att
det är alldeles
för mörkt då
För ögonlocken
att göra
någon skillnad

Men förmodligen
för att du
är nattens gudinna
Och vem
kan egentligen
blunda då

Och i skydd
av mörkret
låtsades jag
Att mina andetag
egentligen
var dina

Och att
min andedräkt
egentligen var din

Och med
tårfyllda tankar
försökte jag
beskriva
alla våra
dåliga odds

Fast varje mening
slutade med ett \"men\"
Och hela brevet
slutade med
att jag skrev ditt namn
om och om, och om igen