Jag känner mig som en fot i en strumpa som täcker alla sår som foten kan visa upp. Alla ärr som kan gå upp igen genom ett ända litet snesteg.

När jag ska gå ut tar jag på mig en sko för att skydda min fot ännu mer, i en sko är det lättare att springa, springa bort från alla bekymmer.

Men när jag kommer hem så tar jag av mig skon och går runt i strumpan. När jag lägger mig tar jag av strumpan för då har alla bekymmer sprungit ifatt.

När jag är ute känner jag ett stick i foten, så jag tar av mig skon, jag känner hur något letar sig igenom strumpan, jag tar av mig strumpan och ser en flod av blod.
Jag tänker varför just mig, varför ska det här hända mig? varför ser min fot ut som den gör? den blir bara svagare och svagare efter alla ärr som har bildats.

Mina vänner försöker hjälpa mig att stoppa blödningen, men jag vill inte ha deras hjälp, för till vilken nytta? Blödningen kommer ju ändå komma tillbaks om sårskorpan rivs upp.

En kväll märker jag att foten är bruten, det gör så ont att jag inte kan gå, fast jag har en sko och en strumpa som täcker den.

Jag ligger där på golvet i stora smärtor över min brutna fot som inte kan hålla uppe mig längre, som inte kan hjälpa mig att gå längre...

Istället för att ligga kvar söker jag hjälp, för jag vill ju kunna gå igen, eller? Vill jag ligga där utan att kunna röra mig och sakta bli bortglömd?

Nej det vill jag nog inte..? Jag vill kunna gå igen, gå ut och upptäcka nya saker med mina vänner och upptäcka egna saker.

Men vill jag att foten bryts igen? nej det vill jag inte... Kanske borde jag ligga kvar här och försvinna så att jag slipper att mina ärr går upp igen.

Men det är ju ingen bra ide? nej verkligen inte... för folk kommer ju såras om jag inte kan gå längre, för jag har ju flera mil till att vandra med dom för både nerförsbackar, uppförsbackar, raksträckor och vägval.

Så jag får ta och skaffa hjälp, så jag får ordning på foten.

Jag får ett tjockt gips och ett par kryckor som håller mig uppe, men sakta men säkert så börjar foten att läka och jag kan börja ta mina första steg igen utan hjälp av ett par kryckor.

Visa säger att foten blir starkare när den har blivit frisk igen .. men alla ärr då? dom finns ju fortfarande kvar...?