Du står där på klippans kant och hoppas på att någon ska komma och stoppa dig men samtidigt hoppas du att ingen kommer för du har redan bestämt dig för att ikväll ska det ske. Du sluter ögonen och tänker på hur dina vänner kommer reagera. Du kan höra vad de kommer säga. Det var väl lika bra så slipper vi alla henne hon som alltid ville ha uppmärksamhet och påstod att hon mådde så himla dåligt. När du står där på klippans kant hör du några andra röster, röster som är verkliga som skriker att du inte får hoppa. Det är dom. Dina bästa vänner, de som du alltid har kämpat vidare för. Men denna gången spelar det ingen roll vad de säger nu är det snart över, det behövs bara ett litet steg till. Du vänder dig om och tittar på dom en sista gång och sedan faller du fritt över klippans kant. Det sista du tänker är att du kommer alltid att vara med de här två människorna för de var det bästa som någonsin hade hänt dig.