Så sitter vi i paviljongen, du och jag,
kaffe svart och vaniljdrömmar är allt
som står oss emellan

Du, syndigt klädd i rött
talar om allt och ända hör jag inget
Dina ord når fram men jag tänker enbart
på dina läppars rörelse och på din varma tunga
som dansar där innanför,
jag vill smaka på den, min älskade

En försiktig sipp av ångande kaffe
döljer hur min blick dröjer sig kvar
vid din urringning, som jag vet du bär
för att underblåsa min åtrå än mer

Du avslutar en mening och väntar på ett svar,
jag söker desperat efter vad du har sagt,
hittar det, svarar och du ler, strålande vacker är du
min älskade

Och jag kan inte hjälpa det men mina tankar
går nu till Guds skåra som är din port
till livets heligaste

Låt mig dyrka paradiset som du har nyckeln till,
låt mig lägga rosor vid ditt altare,
Jag blir gärna din tjänare

Någon öppnar en dörr och den lätta brisen
för din doft till mig, träffar mig som en slägga
och nu är jag sannerligen förlorad i labyrinten som är du
min älskade

Senare, innan kvällen är över kommer jag ta dig i mina armar
smaka på din tunga och låta min själ avsluta sin långa resa
Jag får vila i din famn
och följa dig så länge lyckan står mig bi

Min älskade,
Jag åtrår dig
och dyrkar dig
Mitt hjärta slår för att invänta nästa gång vi möts