när drömmar förblir endast drömmar
och blixten verkar sikta just på mig,
den bästa skivan är repig
och den där favoritlåten har spelats för många gånger på
spotify

en oförklarlig ilska över något jag borde kommit över
och Timbuktu är ett geni
för "Resten av ditt liv" är som silvertejp för själen
som spricker av denna återhållna ilska

den där första instikten sviker mig
och jag väljer fel vägar
men är för trött (och kanske lat) för att orka gå tillbaka

försöker gena över hästhagar
(juste, jag är ju hästrädd)
men tänker inte på elstängslet som elakt bränner
påminner om att inget någonsin ska gå lätt



"Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer."