Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vad vill du säga mig i morgondimman


Spegelblank yta
Gryningsstilla
Nätta svävande tussar
likt älvor över vattnet
Solen som stiger mot rosa himmel
Sagolik tystnad
Förtätad förening av kyla och klarhet

Vad vill du säga mig i morgondimman
Du som går igenom min hud
Du som går igenom allt
Vad vill du mig i iskristaller av frusen luftfuktighet
Varför har du klätt varje strå som en påminnelse
Perfektion som glittrar i morgonens ljus

Det kunde varit vi

Vad tänkte du som gjorde träden så vackra
Klädde dem i kärlek för min skull
Hur visste du att fånga mina ögon
så att din skönhet skulle drabba mig
helt utan nåd för varje ny dag

Helt utan nåd

Vart ska jag fly för att bli fri
Finns hösten utan dig?
Finns något utan dig?
Jag ser dig i dimmoln och duggregn
Jag ser dig i färger och frost
Jag ser dig överallt
I det nakna och avklädda
Jag andas in det uppenbara
Vart ska jag fly

Vart ska jag fly?




Fri vers av Ann JM
Läst 340 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2011-10-18 22:13



Bookmark and Share


  Armo
Vackra beskrivningar!
2011-10-20

  Anna*
Saknaden känns och du målar med vackra metaforer som berör! Applåder
2011-10-20

  Junitvillingen
Blir riktigt "tagen" av din så berörande text. Den rymmer så mycket känsla och innerlighet - och så mycket vemod. Med vackra penseldrag målar du en tavla om det "vi" som kunde varit..."jag ser dig i dimmoln och duggregn - jag ser dig i färger och frost"...saknaden vibrerar i orden...jag vill plocka fram mitt finaste bokmärke, spara dikten - läsa den fler gånger. För den känns ända in i märgen!! MYCKET vemodsvackert skriftat!
2011-10-20
  > Nästa text
< Föregående

Ann JM