Sjömannen, döden och kärleken
Varför gjorde du nu så?
Vi har fört våra liv över varandra
suttit ner varandras soffor
nu när vi börjat spjärna,
att verkligen ta sats
när vi överräckt vår kyla
och dragit varandras historier genom nätterna
då sitter du plötsligt högre än tidigare
upp till vänster
och pulserar över varje slag mitt hjärta slår
kan du ens förstå hur ett gammalt sjömanshjärta vankat genom hamnarna
hur det trotsat all logik
hur det slagits med nattens lejon
vi som inte undgått att se döden slänga sig raklång i korridorerna
vi som sett honom frodas
vi som bett om nåden att få utstå livet
och nu,
på en smal sträng av illusioner,
balanserar vi
klamrar oss fast vid det som livet utlovats att vara
så som guden en gång räknade ut
och drömmarna är aldrig närmre än nu