En stjärna på aftonhimlen

så klar den lyser

vintergatan riktigt lyser


Ett ljus tänds

tårar rinner och minnen

till dig och farmor sänds


I vinden hör jag julottesången

från kyrkan som på något vis

dröjer sig kvar nästan som ett

budskap som viskas i mitt öra

det är så verkligt så jag inom mig det kan höra


Jag vänder mig om i juldagens natur

och från nyutsprungna rosor i vinterns

tid

tar snart ett nytt skrivarår vid


Med nya ord

som jag nu skriver

och sänder till er alla

i rosrabattens jord


Ett Gott Nytt Skrivarår

111228