när saknaden inte längre åker i första klass
när rädslan tagit ett steg tillbaka

då har turen kommit till oss som fått livet avskrapat
som lyft,
kavlat upp vår krage

vi som är trötta på att vara trött

vi som tvingats att beakta nätterna
trä dem på ett långt snöre

efter sju svåra år
kommer vi till slut att andas fritt
låta mörkret dala som ett höstlöv
låta tårarna förmultna