Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Mor var bara 56 år när hon gick hem till Gud; en Gudsmänniska och profetissa. Hon var något av Gud på jorden för mig. Hennes död fick mig att börja tänka - tänka om - och cirka fyra år efter hennes död, tog jag emot Guds utsträckta hand: JESUS Kristus!


MIN DIKT PÅ MORS GRAVSTEN

Ej vill vi gråta, Mamma

när Du till himlen går;

förlåt oss, kära Mamma,

förlåt oss sorgen vår


och tack för kärlek, Mamma

som aldrig krävde svar:

Din kärlek, lilla Mamma

bor än i hemmet kvar..


Och tack för rosor, Mamma

Du lämnat i Ditt spår;

de hjälper, kära Mamma

oss följa dit Du går.





Fri vers av Sven-Erik Sköld
Läst 331 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-01-09 07:50



Bookmark and Share

    Sven-Erik Sköld
Pitbullpudelns kärna,

JESUS: "Den som hör er, hör mig" "Ni
skall själv göra de gärningar jag gör,
ja större än dem, för jag går till
Fadern"
2012-01-09

  Pitbullpudelns kärna
Oavsett diktens sorgliga karaktär med dess lika sorgliga bakgrund kan man inte låta bli allt reagera på författarens ingress. Med tanke på hans kategoriska propagerande att Jesus och ingen annan än Jesus är Guds inkarnerade frälsare på jorden, så kan uppfattningen att en annan människa – oavsett vem – skulle vara ”något av en Gud på jorden för mig” inte annat än betraktas som en kraftig hädelse.
2012-01-09

    lory
smärtsamt men lyser kärlek
2012-01-09

  Peter Olausson VIP
så fin, så innerlig dikt om kärlek!
2012-01-09
  > Nästa text
< Föregående

Sven-Erik Sköld