det finns en knuten näve

mitt i detta tingeltangel

och plötsligt slår den till

så splittret yr

allt mischmasch och allt krimskrams

blir som fingrar i en mangel

den gör rent hus med allsköns polityr

ett vildmarksskri skär som en kniv

och penetrerar dunklet

i medelmåttighetens skymningszon

en frisk fläkt genom kvav luft

där det förr har luktat unket

jag kallar det för Guds revolution

LARZ GUSTAFSSON 11/1 2011