vi leker här med varandra
i jordlivets jämmerdal
som gäster och ofria fångar
i bräckliga lånade skal

på slocknade stjärnors sophög
vi bjuder varandra till dans
på rester av utbrunna solar
vi frågar varandra om chans

vi hamnar så lätt i förtvivlan
när ändlig vår bana sig ter
för innerlig var ju vår längtan
som ville så mycket mer