Jag minns den där kvällen
knuten i magen
illamåendet
kniven i hjärtat
paniken
jag vill inte
jag vill inte
jag vill inte
det får inte vara sant...
Men det var sant
du ville inte ha mig längre
förkrossad
förkrossad satte jag mig i bilen
helt stilla
allt var helt stilla
jag andades knappt
inga tårar på min kind
de var slut
jag andades knappt
så såret i mitt hjärta inte skulle brista mer...
Jag tog mig hem
minns inte mer än din förändrade blick
helt kall
den blicken vill jag aldrig mera se
inte i någons ögon...