Vi jagade våra drömmar med benstumpar och högst upp i lyktan hänger daggen som tunga slöjor över våra huvuden. Vi klär bra i midnattsdimma tyckte du och log flyktigt. Någonstans på vägen hade jag staplat mina finaste stenar och jag undrade om dina mattfransar ögonfransar alltid var så trassliga.
Egentligen såg jag dig aldrig, men du är mitt favorithologram
min fraktur
min cirkel
för jag kände hur kall du var
mitt bland minusgraderna
men jag vaknade