En
kärleksfull
text skriven så
full full av känslomässig
harmoni att man nästan faller
omkull av häpenhet vid läsningen.

Jag
förstår mig
inte på behovet
av att skriva en massa
poetiskt trams om kärlek hit och dit.

Så
jag förväntar
mig att få läsa
om sport nästa gång.

För
sport är
ju i alla fall
inte mesigt och så.

Nej, där
är det riktigt
tuffa tag med avslitna
hälsenor, benbrott, armbrott
knäckta nyckelben, bräckta revben och sånt.

Sporten
jag tänker
på är då främst Fia med knuff.

Sporten
går till så att
man tänker sig ett
tärningsslag genom att undra
över hur många röda bilar det passerar
en väl trafikerad rondell under trettio sekunder.

Är
siffran åtta
så drar man ifrån
sex, för fler prickar än
så är det ju inte på en tärning.

Sedan
går man fram
till närmaste trappa
och väntar på att det
skall komma en del folk.

När
det gör
det sätter
man händerna
snabbt i ryggen på
två av dem och knuffar
dem raskt ned för trappan.

Se
det är
allt en tuff sport.

Ja, sedan
är det bara att
välja på att stå kvar
eller fega ur och springa
så fort som man bara kan.

Står
man kvar
och kollar läget
så är man en sådan där tuff typ.