levande, men samtidigt så död

min röst vill inte längre höras
och blottas i andras närvaro
och min syn fungerar endast
när allt annat har gömt sig
bakom skuggor

min begravning spelas upp
i varenda dröm, jag har om natten
och det är inte tårar som överröstar
sorgen, utan tystnaden

en kista, ett lik, ett slående hjärta