Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
tro på slutet, med mig


vår skapande undergång

mellan trumslag förtär jag dina känslor
och kall, tom, blir du efter mina sista läppdrag
över din skälvande kropp, du darrar under mig

och jorden blåser iväg, mellan fågelvingars frenetiska
slag, vi förs runt, runt ett system inuti våra
planeters skapande samlag

för din hand, inuti min kupande
och vi ska suga ur jorden, dess liv

och kall, tom, blir den efter våra krökta
munnars, energitagande saliv




Fri vers av Kayla
Läst 166 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-07-11 07:33



Bookmark and Share


  träsnidaren
Vilken inledning! och resten av dikten fullkomligt sprudlar av erotik, känsla, lust och styrka! Väldigt svävande och vackert!
2012-07-11
  > Nästa text
< Föregående

Kayla
Kayla