Jag saknar tiden

tiden då jag inte behövde få ångest

när jag inte gick att nå

när mamma skrek efter mig på gården, - va hemma senast 21!

jag saknar tiden när allt inte kretsade om statusuppdateringar

datorer

mobiltelefoner

digitalkameror

jag känner mig som en slav

som tvingas på att leva ett liv som handlar om att skriva "jag har druckit kaffe och dammsugit"

för att sedan få någon bekräftelse på hur duktig jag är

jag vill ha tillbaka tiden då man kramade varandra och menade det

skickade riktiga vykort

och faktiskt pratade med varandra, när man sitter i samma rum...

men jag lär hoppas på för mycket