i månens land
är du vacker
dina strålar
följer mig

till platser vi
nuddat
men inte
vågat beträda

vi stannar
vid en mjukt
bestrålad äng
faller

till botten av
varandra
virvlar hudlöst
genom sårade pansar

i månens land
förvillas
våra sinnen
djupt av kär dyrkan

det bleka ljuset
förvandlar våra
sköldar
till genomskinliga väsen