Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sara

Hon blev satt på dårhus en gång
hon var inte som andra.
Hon kramade och kysste mig en gång,
jag förstod aldrig varför.

Så vilse där på Burger King
jag dök upp och det sa pling,
jag tog henne med till mig
och visade min omtanke.

Jag tror aldrig jag älskade henne
men än som än en vän,
jag älskade aldrig med henne,
men kanske hade jag gjort det.

Sedan flyttade hon ut i skogen
och stöpte ljus.
Jag hade mina problem,
och hälsade aldrig på.

Det går bra för henne nu,
jag har inte sett henne på sju år.
jag saknar henne ibland,
hon var en av guds prototyper.




Fri vers (Fri form) av Mats Heij
Läst 244 gånger
Publicerad 2012-11-12 23:46



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mats Heij
Mats Heij