Han föll ner på golvet. Blodet rann sakta ut genom jacket i pannan. Det rann och rann och verkade som om det aldrig skulle ta slut. Det blonda håret blev allt rödare och rödare. Fotsteg ekade samtidigt någonstans bortifrån. Plötsligt ringde telefon, tre signaler kom fram sedan satte telefonsvararen automatiskt igång och en dov röst fyllde genast upp rummet.
\"Nå Klas, är uppdraget slutfört?\"

Det var frid och fröjd i den lilla staden Punchville söder om huvudstaden London. Solen sken nästan alltid om det inte vore för de små molnen som kom då och då. Det var inte särskilt många som bodde i Punchville. Si sådär 150 personer bara. Alla kände alla, ja nästan i alla fall. Ingen kände det nya paret Rockstone, som nyligen flyttat in. En medelålders man, som bott i Punchville längst, knackade genast på.
\"Knack knack\"
Ingen reaktion.
\"Är det någon hemma?\" Frågade Olof klädd i svarta kläder, mörkt hår och glasögon. Fotsteg hördes nu från lägenheten. Olof backade ett par steg och väntade på att dörren skulle öppnas.
\"Vem där?\"
Sade en ljusflickröst. Dörren öppnades långsamt men stannade på glänt. En flicka med blodrött hår, eukalyptusgröna ögon och en nästan vit hy tittade fram. Hon hade ringat in ögonen med en svart kajal som också framhävde den gröna färgen. Flickan var endast iklädd i en vit handduk och på armarna fanns det stor sår. Hon såg ut att vara i femtonårsåldern.
\"Vem är du?\" Frågade hon lidsamt.
\"Jag är Olof\" Svarade mannen. \"Vi i byn ville bara välkomna er.\" Lade han till snabbt, puttade upp glasögonen lite försiktigt, men snabbt och log. \"Får jag komma in?\"
\"Ehm, nej.\" Svarade flickan nervöst och blev blossande röd om kinderna.\"Snälla, gå din väg.\"
Dörren stängdes snabbt. Fotstegen försvann lika snabbt som de kommit. Olof stod förvånat kvar på trappen. Den där flickan hade intresserat honom. Skulle han knacka på igen? För många frågor utan svar snurrade runt i huvudet på honom. Det hade börjat skymma och han började gå hemåt. Människor i den lilla byn tänkte likadant och snart var hela staden mörkbelagd.

\"Aah!\" hördes plötsligt eka i Punchville. Folk tände lamporna och staden lystes upp. Männen gick ut på gatorna och började prata med varandra. En stillsam tystnad bröt sedan ut. Folk stannade upp och kollade ner på marken. Ett blodrött spår ledde upp till byns enda kyrka. Män och kvinnor begav sig sakta mot kyrkan. Barnen sov sött i sina sängar och stördes inte av de mystiska ljuden som blåste omkring i omgivningarna. De stod alla nu framför kyrkan. Porten var öppen.
\"Ska någon gå in?\" frågade en kvinna i fyrtioårsåldern. En man på ungefär femtio jordsnurr klev fram ur folkmassan.
\"Jag går in.\" sade han högt med en mörk dov röst. Hans blonda hår blåste i ansiktet på honom. Han gick långsamt fram mot den stora kyrkporten.

Den blonde mannens tunga steg ekade i kyrkan. En mörk skuggsilhuett stod framåtlutad mot altaret. På golvet stod det en hink med blod i. Blodet som runnit längs kyrktrapporna ner till den lilla byn. Blodet som lockat alla invånare till kyrkan. Den mörka skuggsilhuetten hostade till och bröt tystnaden.
\"Jag visste att du skulle komma.\" sa han sedan skrattretande. Silhuetten började sakta gå framåt mot den blonde mannen. Plöstligt slogs dörrarna igen och människorna där ute blev panikslagna. Den blonde mannen förstod att han nu var i fara, livsfara.