Det blir så svårt att leva ibland.
Så svårt att andas.
Så svårt att hålla tårarna borta.
Så svårt att orka.
Det blir så lätt att ge upp.

Jag vill inte vara.
Inte finnas.
Inte se.
Inte höra.
Jag vill gå dit där valkyriorna väntar.

Världen faller sönder runt mig.
Ser inget slut.
Ser inget ljus.
Ser inget hopp.
Önskar att varje hjärtslag är mitt sista.

Du kom från ingenstans.
Så annorlunda.
Så vacker.
Så vänlig.
Du kom mig så nära.

Det var när jag sagt farväl och lämnat ditt hus.
När jag tänkte på allt du sagt.
När jag tänkte på hur du log.
När jag tänkte på hur du höll om.
Det var då jag förstod varför jag vill leva.