Jag vill ta tag i dig,
ruska om dig,
skrika åt dig att:

JAG GILLAR DIG

Men jag vågar inte,
är för feg,
för blyg,
för mycket jag.

Till slut blir det för mycket,
rinner, forsar över
och jag ger utlopp för mina känslor
i ett sms som jag först inte vågar skicka.

Efter några ångestfyllda minuter,
efter väldigt lite nogrannt eftertänk,
kniper jag ihop mina ögon och trycker på knappen.

Nu vet du,
vad jag vet,
vad jag vill,
hur jag känner.

Det är skönt,
även om inte du känner samma.
Jag behöver lätta på trycket,
sådan är jag.

Fast att jag är feg
och skickar mina känslor i ett sms.