Om en dag som blev skit (ganska vanligt)
Dagen som blev skit
Ibland är livet bara skit
som när man vaknar tidigt en dag
hunden slickar en i fejan
bara att sticka ut ett slag
vinden blåser runt skallen
tung blötsnö faller hårt
hunden slickar sig om ******
men släpper varken piss eller skit
Sen rakt in stugans värme
ser fram mot kaffe med dopp
då pissar och skiter hunden
och ilskan stiger till topp
Och ungarna väsnas och stojas
inte nånstans finns det nån ro
då far fulingen i mig
och elakheten slår i själen bo
Sen pruttar dagen på
med skrik tårar och brak
det ena leder till det andra
och självförtroendet drunknar i en vak
Men nånstans där stannar själen
sätter sig ner och blir trött
det finns som en ände på eländet
man orkar int när allt är blött