Jag ska låta mig födas i kärlek
I spiraler av dunkade rytmer
av förlåtande toner som strömmar i min moders mun
Ur hennes skratt, i hennes sinnes krans.
I hennes bön ska jag bli stark
I hennes berättelse ska jag bli vacker
I hennes hand ska jag bli säker
Och i hennes tanke ska jag vara evig.

Jag ska låta mig formas av tiden
den som kommer och inte den som går
Jag ska blicka framåt och inte vara rädd
och om det blir mörkt så väntar jag på ljus igen.
Det är i denna tid jag andas
Det är i denna tid jag drömmer
Det är i denna stund jag blundar
Och i mina tankar finns jag alltid där.

Jag ska låta mig drunkna i min faders tårar
det är i hans hav vilket jag vilar bäst
I den ska jag slipas som en sten
till den dag då mitt hjärta blommar ut.
I hans önskan ska jag älska
På hans rygg ska jag än en gång sitta
I hans öra ska jag viska
-din eviga evighet väntar.