Den naiva inspirations gåvan
Färgade himmelsstreck
tonerna i havets glittrande dans
bekännelsediktens intima form

Det skriks bakom hjärtats dörr
Låst, förankrad om ej än förr
Nödgad

Rodnad förklädd i fantasi
perfekt ögon måttad vacker i periferi
Det är klart för allt trots däruti

Drömmens omöjllighet skapar
tomhet i alla fyllnads faser  öppna
Dotter frågar mor

-Hur ser du ut när du gråter?

- Vet inte, kommer inte ihåg,
kanske som hjärtat inuti när livet lär sig och förlåter.
En lättnad inuti och que sera sera... givits åter

Lätt hittad glädje rus på rea, dagens ständiga irl
slitkotor skruvar livets ark på levande vitt excel

Skratt salvor sprutas som forsande lava ut
Livet leker ljuvligt annat står ständigt på lut
de stunder av liv som blir oss förunnat  givna
hur vi väljer att förvalta vår korta tid
 

Tomma vattenkanaler i varenda pumpande ven
Alltid varats vara förtidiga eller för sen

Tid i otid att bara vara att kanske vilja  men
men väntan i tankar om det tar önskan tiden sen,

fokus på barn, vänner leva sköta vi ditt mitt
karriär och husligt kärt  levande hem

Vem säger möjligtvis nej till Kärlek

uppenbarligen

någon

någonstans

någon gång

i var och varje hem.