Ni kan säga att jag är för ung
Att jag inte förstår samhället.
Ni kan klappa mig på huvudet
Och säga åt mig att njuta av min barndom.
Men jag tror att något gick fel
När samhället skadar sina egna barn.
Jag tror inte att det är meningen
Att jag ska få hjärtat i halsgropen
När en kompis räknar ned dag för dag
på Facebook
Och jag tror att hon räknar ned till ett självmord.
Eller att jag ska snegla efter skärsår och ärr
Så fort mina vänner visar armar eller ben.
Och jag tror inte att jag ska bli rädd
Varje gång jag läser orden
"Hej då"
Och tro att det är permanent.
Ni kan vända min blick mot skogen,
Men bakom mig är skogen skövlad,
Och där ligger barnen och blöder.
Där ligger änglarna med trasiga vingar.