Och ångesten forsar genom mig nu som en syndaflod, en flod full av synder
dränker mig i synd dränker mig, tar min luft, tar mig
dränker mig i allt vad inget är för vad finns i mig om inte inget
jag steker ägg som bränns och röker
inhalerar inhalerar inhalerar
ska röka ut floden, synden, mig själv
vill fly men vad jag än gör så går det inte att rymma från min egen kropp, går inte att hellre fly än illa fäkta, går inte att fly
skriver meddelanden som jag raderar för vad ska folk göra åt mitt inre
människor betraktar mig men ser mig aldrig
blir lämnad av de jag fäster mig vid fäster min själ vid
och snart har jag försvunnit är bara ett skal
kanske längtar jag efter ett försvinnande, ett ingenting, ett tomt skal
mellan ångest och inget finns ingen kompromiss
jag längtar efter stillhet