Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Gammal dikt


Osäker och rädd

 

Med trasiga vingar står jag
Osäker och rädd
Bakom sargade glasväggar

Utan en enda flyktväg
Om glaset faller samman

För där bakom finns jag
Och mitt hudlösa hjärta
Samt ett obefintligt självförtroende

För alla hånfulla ord
Har bildat sprickor i glaset

Varje gång jag behandlats som luft
Föll en del av mina vingar isär

När jag inte tas på allvar
Växer osäkerheten sig stor

För att kämpa med oddsen mot sig
Tar så mycket kraft

Men jag svär vid min själ
På att trasiga vingar
Och spruckna glasväggar
Inte ska få sänka mig igen




Fri vers av Maria Sundelin VIP
Läst 327 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2014-01-27 21:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Maria Sundelin
Maria Sundelin VIP