Det fanns en poesi i allt du gjorde
trots att du var raka kanter och papercuts,
kliniskt rent.

Hur du målade världen i gula rosor och kallade det avsked
men allt jag kunde tänka på var taggarna.

Och du försökte försökte försökte försökte.
Andfådda blickar och skarpa naglar
jag tror jag förstår dig nu.