Ibland får jag en känsla
av vanmakt, en känsla av att inte duga.

Fel det är inte bara ibland,
det är hela jävla tiden.

Det är som en dans
där jag inte vet vem som för.

Vilket kom först
ångest eller prestation?

Jag kan helt ärligt inte svara på den frågan.
Och kolla vem är det som kommer på oväntat besök då?

Men hej och välkommen in på lite kaffe Frustration!
Nån mer som vill joina?

Galenskapen nähä inte? Du har det bra därborta på din kant.
Annars får du plats du.. nä okej inte idag.


Sen kommer jag ihåg att jag bara behöver andas
och låta allting falla fritt som det själv vill.

För

att

det

är

okej!

Det är ingen idé att kontrollera saker som inte finns.

Utan minns ditt andetag och lev.

Lev väl och

Var Sann