And here we go again!! Men vet du vad din lilla jäkel, jag mår ganska bra, och du, du är rädd.. Så det får mig att må fantastiskt!
*karma*

Jag har funnit det jag sökt och du har inte ens sökt det som finns att finna. Men någon gång kanske även du börjar förstå det humana inom det humanitära.. Och börjar söka efter sökandet, ditt sista hopp. För jag ger dig det. Jag har den styrkan. Jag ger dig hopp om du söker efter det som finns att finna, om ditt ohumana får medlidande och blir humant, om min rädsla gör dig rädd, om mitt skrik får dig att skrika om nätterna.. Som jag gjort.. Om du dagligen tuggar dig själv på armen för att förstå, att din kropp har nerver. Du blöder ur såret, därför finns det celler, alltså andas jag, alltså lever jag..

Dessvärre tror jag inte att det är därför du är rädd. Du är inte rädd för vad du gjort mig, du är rädd för konsekvenserna av vad du gjort mig gör med DIG!

Jag har så många som står vid mig. Det kanske du också har. Men tillåt mig uttrycka denna tanke i ord... Jag hoppas du kommer få flera som står BAKOM dig, så som du gjorde med mig!!

Oavsett vad som händer på onsdag.. Du kanske känner att du segrad, jag känner mig besegrad, så hoppas jag att jag dränkt min kropp i havet av styrka mina vänner och min kärlek gett mig. Att jag inser, att det spelar ingen roll.. För dina lögner kommer bita dig hårdare i arslen än vad du någonsin gjorde på mig.

Det kanske låter som det, men jag är inte alls bitter på livet längre! 6 månader har gått och så mycket har hänt. Jag har mina minuter, mina timmar, mina dagar där mycket är skit, men så vet jag också, att jag har en framtid framför mig som jag ALDRIG tänker tillåta dig påverka!

Vad har du?

Jag antar att början på den oskrivna boken får sina första rader på onsdag kl 11.00