Trasiga människor
de med bagage
inte de som gömmer
och förnekar
utan de andra
med öppna sår
och synliga ärr
de som bär
sina tunga väskor
med rak rygg
huvudet högt
och stolta steg
de som växer
för varje bakslag
men som söker
det de aldrig funnit
må de hitta hem
till sårsalva
och Alvedon
och någon som
stryker dem ömt
över ärrad hud
någon som håller om
och aldrig släpper
någon med bagage
utan tomma ord
men med plats
på släpkärran som
är lättare att dra
tillsammans
tills vi släpper taget
och låter väskorna
rulla neråt, bakåt
och bort